Växelverkan och samarbete i vargområdena

Teman

Nätverket av rovdjurskontaktpersoner utökas och stärks, projektplanerarna hjälper invånare i vargområden och verksamheten i revirsamarbetsgrupperna utvecklas.

Samarbetet och dialogen mellan medborgarna, rovdjurskontaktpersonerna och myndigheterna lindrar negativa aspekter förknippade med varg, så som rädsla, oro och skador. Genom samarbete sprids information om vargarnas rörelser och om bästa praxis för skydd av tamdjur och produktionsdjur.

I Finland finns redan nätverk som ska förmedla lokal vargkunskap till forskarna och myndigheterna och vice versa. Sådana nätverk är nätverket av rovdjurskontaktpersoner och revirsamarbetsgrupperna.

I VargLIFE förbättras dialogen och samarbetet i vargområden genom att utveckla och stöda existerande nätverk. Projektmedarbetarna samarbetar också med invånarna i vargområden med att förebygga skador och hantera vargkonflikter.

Rovdjurskontaktpersonerna förmedlar medborgarobservationer till forskningens bruk

Sedan 1978 har nätverket av frivilliga rovdjurskontaktpersoner spelat en värdefull roll i rovdjursuppföljningen. Kontaktpersonerna är lokala utbildade experter, oftast jägare, som kontrollerar och fastställer observationer av rovdjur. Observationerna registreras i informationssystemet Tassu och Naturresursinstitutet använder dem vid uppskattningen av vargstammen. Jaktvårdsföreningen utser kontaktpersonerna och nätverket samordnas av Finlands viltcentral.

VargLIFE uppdaterar utbildningsmaterialet för rovdjurskontaktpersonerna. Det uppdaterade materialet utformas som en e-kurs på webben. I framtiden kan rovdjurskontaktpersonerna utbilda sig i bland annat insamling av DNA -prover. Insamlingen är en viktig länk mellan de frivilliga medhjälparna och forskarna. Rovdjurskontaktpersonerna bidrar till att göra DNA -inventeringen ännu mer heltäckande. Kontaktpersonerna hjälper med att ta fram regionala uppgifter och sammanfattningar. En informationskanal är den offentliga webbplatsen riistahavainnot.fi, som under projektet omarbetas och görs mer användarvänlig.

Antalet personer som gör rovdjursobservationer ökar och nätverket byggs ut. I fortsättningen kan förutom jägare kan också andra som rör sig i skog och mark delta i verksamheten. Med fler frivilliga i nätverket minskar arbetsbördan för de enskilda medhjälparna. Dessutom är ett nätverk med större geografisk täckning över hela Finland mer transparent och tillförlitligt.

Som komplement till utbildningsmaterialet utarbetas ett kursprov, vilket stärker kompetensen och sakkunskapen i nätverket. Kunskaperna ska framöver visas med ett godkänt e-prov. Reformen säkerställer att alla i nätverket har tillräckliga kunskaper och färdigheter.

Etablerade revirsamarbetsgrupper

I revirsamarbetsgrupperna samlas representanter för de lokala intressentgrupperna för att diskutera vargrelaterade frågor. Syftet med grupperna är att erbjuda dem som lever i ett vargrevir en tid och en plats där de tillsammans kan diskutera vargen. Grupperna bidrar till bättre relationer och mindre konflikter mellan viltförvaltningen, viltforskningen och medborgarna i fråga om vargen. Samarbetsgrupperna samordnas av Finlands viltcentral.

Under VargLIFE utarbetas tydliga anvisningar för gruppernas verksamhet och grupperna får hjälp med dialogen med lokala aktörer. Genom projektet ordnas gemensamma seminarier för samarbetsgrupperna i olika regioner. På detta sätt kan man sprida bästa praxis.

Åtgärdernas tidsplan och genomfört arbete

Projektplanerarna och vildmarkspatrullen kontaktar och samarbetar med invånarna i vargområden under hela projektet.

År 2020 ordnas ett seminarium för revirsamarbetsgrupperna. Arbetet med att ta fram kursmaterial för rovdjurskontaktpersonerna inleds.

År 2021 testas en e-kurs för rovdjurskontaktpersoner.

År 2022 publiceras arbetsanvisningar för revirsamarbetsgrupperna och e-kursen för rovdjurskontaktpersoner.

År 2023 finns det en samarbetsgrupp för alla intresserade vargrevir och alla grupper har utbildats enligt de nya anvisningarna. Hälften av rovdjurskontaktpersonerna har tagit den nya e-kursen.

År 2024 fortsätter utbildningen av rovdjurskontaktpersoner och revirsamarbetsgruppernas verksamhet stöds.

År 2025 ordnas tre seminarier för rovdjurskontaktpersoner och alla personer i nätverket har tagit den nya e-kursen. Samarbetsgrupperna på nya vargrevirområden har inrättats enligt den nya arbetsordningen.

Efter projektet fortsätter Finlands viltcentral med kommunikationen och dialogen med invånarna i vargområden. Utbildningsmaterialet för rovdjurskontaktpersoner är fritt tillgängligt på webben. Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet har ett fortgående samarbete för att stöda nätverket av rovdjurskontaktpersoner. Revirsamarbetsgrupperna stöder lokalinvånarna och förmedlar lokal information till viltförvaltningen.

 

Omslagsbild: © Metla / Erkki Oksanen

SusiLIFE

VargLIFE förmedlar information om vargen och dess beteende, främjar växelverkan på lokal nivå och skapar verktyg för förebyggande av olägenheter och skador orsakade av varg.

Genomförare och finansiärer

VargLIFE-projektet (på finska SusiLIFE) genomförs av Naturresursinstitutet (samordnare), Finlands viltcentral, Forststyrelsen, Polisinrättningen i Östra Finland och Nylands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund.
Partner - Police logo
Partner - Luke logo
Partner - Metsähallitus logo
Partner - Suomen luonnonsuojeluliitto logo
Partner - Suomen riistakeskus logo
Projektet har fått finansiering från EU-programmet LIFE. Dessutom finansieras projektet av Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och alla organisationer som genomför projektet. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf finansierar åtgärder för att förebygga skador och skydda tamdjuren.
Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller EASME är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.
EU Life logo